Vädrets makter har väl påverkat oss alla här i Sverige denna annorlunda julimånad. Vi hade en spännande natt i stormen Hans när det började regna in längs med skorstenen i sovrummet. På vinden fann vi två ställen till där det läckte längs med skorstenarna, men detta visste vi sedan innan. De ska givetvis tätas innan vi isolerar ovanvåningen. Vi kommer att använda cellulosa som sprutas in under högt tryck mellan två lager av gortex-liknande material. Det innebär att taket även fortsättningsvis andas, vilket är mer i stil med hur huset än gång byggdes. Om det kommer in fukt blir inte den inlåst, som i ett modernt hus, utan kan torka ut igen. Men det är klart, läckor vill man inte ha ändå!
Och det var så långt jag hann för 14 dagar sedan – för nu är omvandlingen i full gång! Vi har fortsatt att riva innertak – förhoppningsvis ska vi bli klara idag med det sista. Jag vet inte vilket som är värst: jobba med moderna isoleringsmaterial som lösull, glasull och träull (alla dessa ovanpå varandra i det sista stora innertaket) eller allt damm av bruk som uppstår när man river gammalt. I vilket fall, så hoppas jag att jag aldrig mer i livet ska behöva riva tak.
Trädgården ser totalt skövlad ut eftersom killarna som gör avloppet kör stora maskiner på en del av den. Och det är ruskigt dyrt. Den här delen håller mig vaken på nätterna, men jag försöker landa i någon sorts acceptans. Efter skyfallet häromdagen skar det dock i hjärtat när jorden kompakterades ännu mer.
Byggarna ska sätta igång på allvar imorgon: det krockade med grävningen av avloppet som gjorde att det inte fanns någon plats att sätta byggarnas grejor. Vi är hemskt nöjda med vårt team av byggare. Elektrikern kom ett par dar förra veckan och det är härligt att se tveksamma lösningar öppnas upp och bytas ut. Och även om det finns dagar när det känns som vi tagit oss vatten över huvudet, så är det betryggade med dessa personer som tar allt med ro och hittar nya lösningar på varje situation.
En positiv sak med röjningen av syrenhäcken är de nya utsikterna vi har fått. Vid frukosten i morgonsolen kan vi se ut över det böljande fältet till skogen kring Borstbäcken. Både häger och glada verkar ha bon i skogen. På fältet mittemot går fyra bruna hästar: två ston och två föl. De är så vackra mot det friska gröna gräset och verkar trivas med sin stora hage. Framåt kvällen lyser skymningssolen över trädgården – jag har aldrig tidigare haft en trädgård med sol på både morgon och kväll, och det ska vi ta vara på vid planeringen av sittplatserna i trädgården.
