Det syns att huset är byggt av någon med kapital och vi vet att det tillhörde Övedsklosters fideikommiss fram till 1992. De tjocka stenväggarna, det relativt höga taket och de fint putsade fönsternischerna gjorde oss nyfikna på vad det använts till. Och vi ville gärna kalla fiket efter huset. Kanske hade det varit ett magasin? Eller någon sorts speciell bostad, som kuskbostaden vid Christinehof, som vi hade tittat på när vi letade hus?
Säljarna hade ingen information och vi kontaktade därför Övedsklosters faktor i hopp om att få svar på våra frågor eller tillgång till deras arkiv. Det visade sig att han inte visste och att alla arkiv numera fanns på riksarkivet: ”De tyckte inte vi kunde ta hand om dem ordentligt”, sa faktorn. Så nu började jag leta på nätet. På Skånska rekognoseringskartan från 1820 (Riksarkivet) finns inte huset med, men det fanns en byggnad markerad med en fyrkant på generalstabskartan från 1865. Alltså borde det vara byggt någon gång däremellan.
Laga skifte genomfördes i Skåne 1830-70 och det faller ju inom tidsramen – skiftet innebar att gårdar flyttades ut byar till mitt i sina marker och det kanske var när huset byggdes? Det visade sig dock att vissa gods, däribland Övedskloster, hade sin egen modell för effektivisering av jordbruket. Man skapade ”plattgårdar”, enligt engelsk modell. Dessa var stordriftsenheter där det skulle drivas modernt jordbruk, och de i sin tur organiserade jordbruket inom sina marker. Övedskloster införde sina plattgårdar mellan 1840 och 1860. Då kanske huset sorterade under någon av dessa? Jag hittade sammanlagt nio plattgårdar som tillhört Övedskloster, och den som låg närmast vårt hus var Svansjö gård. Jag har kört förbi många gånger och alltid tyckt att Svansjö är speciellt, med sin bottenvåning som ser ut som en husgrund.
Inne på Riksarkivets hemsida sökte jag vidare bland Övedsklosters dokument. Dokumenten är inte digitaliserade, men det finns en förteckning över de olika boxarna i arkivet. Jag visste inte riktigt vad jag skulle leta efter, men tänkte att arrendekontrakt kunde vara bra, speciellt på Svansjö gård på andra halvan av 1800-talet. Jag hittade också en box som hette ”Övedsklosters godsarkiv: Handlingar rörande byggnaderna” och jag tänkte att om vårt hus var något speciellt, kunde det kanske klassas in där.
Riksarkivets samlingar är offentliga och jag beställde ut boxarna till läsesalen i Lund. Väl där får man lägga ifrån sig det mesta – jag fick ha telefon och kamera med mig in. Vid disken bad jag om tips på hur jag skulle hitta något. Och nej, jag hade inga namn på varje sig stället eller folk som bott där, så man kunde inte använda kyrkoböckerna. ”Då blir det inte så lätt” sa mannen och skakade lite på huvudet, låste upp dörren till läsesalen och gav mig de fyra tunga boxarna.
Jag la boxen med ” Övedsklosters godsarkiv: Handlingar rörande byggnaderna” överst, den var ju mest en chansning. I boxarna fanns dokumenten sorterade i mappar och när jag öppnade den andra mappen klack det till i mig! Det mesta i materialet är skrivna dokument men det här var en ritning. Och jag kände igen den planlösningen! Jag hade nyligen spenderat massor av tid att försöka se hur vi skulle kunna få plats med allt som behövdes till fiket, precis på ett hus som var format på det sättet: ett ganska lågt ”u”. Där var två ritningar, en skissartad och en mer detaljerad. Det viktiga med den skissartade var texten i hörnet: Nya Torp Tepperyd i Hjälmaröd. På den andra, detaljerade, ritningen kunde jag känna igen alla rum. Förtjust gick jag till disken och frågade om man kunde kopiera materialet. Mannen såg minst sagt förvånad ut när jag berättade att jag hittat något, bara minuter efter att jag börjat leta.
Och här är bilden – nästa inlägg tolkar vi vad som står.
Nu hade vi alltså ett namn, men kanske inte så tjusigt som jag hade hoppats på. Men inte ska man blygas över ett Nytt Torp, även om det, visade det sig på bilderna, var byggt 1892!