Torp, tänkte jag, är ett litet rött hus långt inne i skogen där någon stackare har fått försöka försörja sig på en knappt tilltagen åkerlapp full med sten. Jag läste på mer om torp och lärde mig att torpare var på väg att fasas ut vid slutet av 1800-talet. Skicket – eller oskicket – att ha folk som jobbade på en stor gård i utbyte mot att få bruka en täppa med hus, förbjöds dock först 1943.
Min gissning är att Nya Torpet i Täpperöd (som det stavas idag) – som skulle visa sig vara ett av tre ”par-torp” byggda av Övedskloster – var mer arbetarbostad än ett torp. Systemet med de innovativa plattgårdarna innebar att det behövdes mer folk som jobbade på plattgården, snarare än att de brukade sin egen mark. Huset tillhörde Övedskloster ända från att det byggdes fram till 1992. Om det byggdes som en del av pattgårdsprojektet skulle det kunna förklara varför huset var så modernt för sin tid. Bland annat är det inritat separat kök i bostäderna, något som var en nymodighet då, och inte precis något en som en fattig torpare hade råd med. Ritningen visar också på ett symmetriskt (effektivt?) angreppssätt: rummen har en och samma grundstorlek och fönstren är regelbundet placerade i en jämn rad.
De tre ”par-torpen” är parhus, i bemärkelsen att de är byggda som två spegelvända gårdar, som sitter ihop i mitten. Varje enhet är ca 100 kvm stor, varav 26 kvm är bostadsyta. Alla tre torpen ligger längs med landsvägen, med sina innergårdar på ”baksidan” (de andra två ligger öster om Vombsjön på Södra Övedsvägen 101 och 133).
Men det var ritningen vi skulle titta på – och vad det är som står där. Texten tolkade jag delvis genom att jämföra bokstäver mellan olika ord, dels genom att söka efter gamla skånska ord och stavningar. Sädesgolf (sädesgolv) var där man förvarade säden innan den tröskades i Tröskelagan (trösklada). Får, Kor, Svin hade man i mitten av ekonomibyggnaden – det finns en gjuten ho i ena änden av det rummet.
Längst ut finns det rum för Bränsle och Avträde (dass). Dörrar (D) och fönster (F) är markerade med storleksanvisningar (dvs 1/1 eller 1/2). I verkligheten har alla tre torp något som ser ut som igensatta fönster på gavlarna. På ritningen ser man ett överstruket F på de platserna, så gissningsvis var det aldrig meningen att det skulle vara ett fönster där, utan de fönsterformade nischerna skapade symmetri i fasaden. På insidan ser man inga rester av ett fönster. Kjök avsåg såklart kök, men vad var det som stod vid sidan om? Jag letade länge för att förstå detta – trodde det kunde stå något som spiselkrans, men det var konstigt, för trekanterna på andra sidan köket är skorstenen, så spisen måste ha varit på den sidan.
Sedan hade jag en diskussion med min goda vän Agnes, och berättade om allt jag hade upptäckt och bad om hjälp med det mystiska ordet. Efter lite gemensamt spånande undrade Anges om det kanske kunde stå spiskammare och kollade genast upp detta – och så rätt hon hade! Spiskammare är ett gammalt skånskt ord för skafferi (spisekammer på danska).
Det enda vi inte har kunnat tolka är det som står till uppe till höger, mellan Sädesgolf och 7 aln. ”Lym”, ”flm”???
