Var är detta för ett torp?

Torp, tänkte jag, är ett litet rött hus långt inne i skogen där någon stackare har fått försöka försörja sig på en knappt tilltagen åkerlapp full med sten. Jag läste på mer om torp och lärde mig att torpare var på väg att fasas ut vid slutet av 1800-talet. Skicket – eller oskicket – att ha folk som jobbade på en stor gård i utbyte mot att få bruka en täppa med hus, förbjöds dock först 1943.

Min gissning är att Nya Torpet i Täpperöd (som det stavas idag) – som skulle visa sig vara ett av tre ”par-torp” byggda av Övedskloster – var mer arbetarbostad än ett torp. Systemet med de innovativa plattgårdarna innebar att det behövdes mer folk som jobbade på plattgården, snarare än att de brukade sin egen mark. Huset tillhörde Övedskloster ända från att det byggdes fram till 1992. Om det byggdes som en del av pattgårdsprojektet skulle det kunna förklara varför huset var så modernt för sin tid. Bland annat är det inritat separat kök i bostäderna, något som var en nymodighet då, och inte precis något en som en fattig torpare hade råd med. Ritningen visar också på ett symmetriskt (effektivt?) angreppssätt: rummen har en och samma grundstorlek och fönstren är regelbundet placerade i en jämn rad.

Det här är en kopia som jag gjort ljusare, så att det blir lättare att läsa texten under bläckfläckarna

De tre ”par-torpen” är parhus, i bemärkelsen att de är byggda som två spegelvända gårdar, som sitter ihop i mitten. Varje enhet är ca 100 kvm stor, varav 26 kvm är bostadsyta. Alla tre torpen ligger längs med landsvägen, med sina innergårdar på ”baksidan” (de andra två ligger öster om Vombsjön på Södra Övedsvägen 101 och 133).

Men det var ritningen vi skulle titta på – och vad det är som står där. Texten tolkade jag delvis genom att jämföra bokstäver mellan olika ord, dels genom att söka efter gamla skånska ord och stavningar. Sädesgolf (sädesgolv) var där man förvarade säden innan den tröskades i Tröskelagan (trösklada). Får, Kor, Svin hade man i mitten av ekonomibyggnaden – det finns en gjuten ho i ena änden av det rummet.

Den gjutna hon kommer att bli en utmaning när vi ska göra ett produktionskök här

Längst ut finns det rum för Bränsle och Avträde (dass). Dörrar (D) och fönster (F) är markerade med storleksanvisningar (dvs 1/1 eller 1/2). I verkligheten har alla tre torp något som ser ut som igensatta fönster på gavlarna. På ritningen ser man ett överstruket F på de platserna, så gissningsvis var det aldrig meningen att det skulle vara ett fönster där, utan de fönsterformade nischerna skapade symmetri i fasaden. På insidan ser man inga rester av ett fönster. Kjök avsåg såklart kök, men vad var det som stod vid sidan om? Jag letade länge för att förstå detta – trodde det kunde stå något som spiselkrans, men det var konstigt, för trekanterna på andra sidan köket är skorstenen, så spisen måste ha varit på den sidan.

Sedan hade jag en diskussion med min goda vän Agnes, och berättade om allt jag hade upptäckt och bad om hjälp med det mystiska ordet. Efter lite gemensamt spånande undrade Anges om det kanske kunde stå spiskammare och kollade genast upp detta – och så rätt hon hade! Spiskammare är ett gammalt skånskt ord för skafferi (spisekammer på danska).

Det enda vi inte har kunnat tolka är det som står till uppe till höger, mellan Sädesgolf och 7 aln. ”Lym”, ”flm”???

Här är min tolkning i bildform

Nya Torpet i Täpperöd

Det syns att huset är byggt av någon med kapital och vi vet att det tillhörde Övedsklosters fideikommiss fram till 1992. De tjocka stenväggarna, det relativt höga taket och de fint putsade fönsternischerna gjorde oss nyfikna på vad det använts till. Och vi ville gärna kalla fiket efter huset. Kanske hade det varit ett magasin? Eller någon sorts speciell bostad, som kuskbostaden vid Christinehof, som vi hade tittat på när vi letade hus?

Säljarna hade ingen information och vi kontaktade därför Övedsklosters faktor i hopp om att få svar på våra frågor eller tillgång till deras arkiv. Det visade sig att han inte visste och att alla arkiv numera fanns på riksarkivet: ”De tyckte inte vi kunde ta hand om dem ordentligt”, sa faktorn. Så nu började jag leta på nätet. På Skånska rekognoseringskartan från 1820 (Riksarkivet) finns inte huset med, men det fanns en byggnad markerad med en fyrkant på generalstabskartan från 1865. Alltså borde det vara byggt någon gång däremellan.

Den äldre kartan (1820)
Ett hus norr om vägen 1865

Laga skifte genomfördes i Skåne 1830-70 och det faller ju inom tidsramen – skiftet innebar att gårdar flyttades ut byar till mitt i sina marker och det kanske var när huset byggdes? Det visade sig dock att vissa gods, däribland Övedskloster, hade sin egen modell för effektivisering av jordbruket. Man skapade ”plattgårdar”, enligt engelsk modell. Dessa var stordriftsenheter där det skulle drivas modernt jordbruk, och de i sin tur organiserade jordbruket inom sina marker. Övedskloster införde sina plattgårdar mellan 1840 och 1860. Då kanske huset sorterade under någon av dessa? Jag hittade sammanlagt nio plattgårdar som tillhört Övedskloster, och den som låg närmast vårt hus var Svansjö gård. Jag har kört förbi många gånger och alltid tyckt att Svansjö är speciellt, med sin bottenvåning som ser ut som en husgrund.

Svansjö säteri är byggt 1758, men man hittar Svansjö även på Gerhard von Burmans Skånska karta från 1684

Inne på Riksarkivets hemsida sökte jag vidare bland Övedsklosters dokument. Dokumenten är inte digitaliserade, men det finns en förteckning över de olika boxarna i arkivet. Jag visste inte riktigt vad jag skulle leta efter, men tänkte att arrendekontrakt kunde vara bra, speciellt på Svansjö gård på andra halvan av 1800-talet. Jag hittade också en box som hette ”Övedsklosters godsarkiv: Handlingar rörande byggnaderna” och jag tänkte att om vårt hus var något speciellt, kunde det kanske klassas in där.

Riksarkivets samlingar är offentliga och jag beställde ut boxarna till läsesalen i Lund. Väl där får man lägga ifrån sig det mesta – jag fick ha telefon och kamera med mig in. Vid disken bad jag om tips på hur jag skulle hitta något. Och nej, jag hade inga namn på varje sig stället eller folk som bott där, så man kunde inte använda kyrkoböckerna. ”Då blir det inte så lätt” sa mannen och skakade lite på huvudet, låste upp dörren till läsesalen och gav mig de fyra tunga boxarna.

Man behöver ha handskar när man hanterar dokumenten vid sitt skrivbord i den tysta läsesalen

Jag la boxen med ” Övedsklosters godsarkiv: Handlingar rörande byggnaderna” överst, den var ju mest en chansning. I boxarna fanns dokumenten sorterade i mappar och när jag öppnade den andra mappen klack det till i mig! Det mesta i materialet är skrivna dokument men det här var en ritning. Och jag kände igen den planlösningen! Jag hade nyligen spenderat massor av tid att försöka se hur vi skulle kunna få plats med allt som behövdes till fiket, precis på ett hus som var format på det sättet: ett ganska lågt ”u”. Där var två ritningar, en skissartad och en mer detaljerad. Det viktiga med den skissartade var texten i hörnet: Nya Torp Tepperyd i Hjälmaröd. På den andra, detaljerade, ritningen kunde jag känna igen alla rum. Förtjust gick jag till disken och frågade om man kunde kopiera materialet. Mannen såg minst sagt förvånad ut när jag berättade att jag hittat något, bara minuter efter att jag börjat leta.

Och här är bilden – nästa inlägg tolkar vi vad som står.

Den detaljerade ritningen. I hörnet står det Hjälmareds Nybygge vid Tepperyd 1892 börjat Augusti 19

Nu hade vi alltså ett namn, men kanske inte så tjusigt som jag hade hoppats på. Men inte ska man blygas över ett Nytt Torp, även om det, visade det sig på bilderna, var byggt 1892!