Så har vi dem äntligen i vår hand – nycklarna! Det var spännande, och lite nervöst, att åka ut: skulle det se ut som vi kom ihåg? Större? Mindre? Mer att renovera? När man blir kär i ett hus kan man ju bygga upp hur mycket fantasier som helst.
Vi hade en del missuppfattningar om trädgården som syns nu när löven fallit av. Tomten är inte symmetrisk i förhållande till den nedfallna stenmuren – på gamla kartor ser muren ut att följa husets kanter, men det gör den inte i verkligheten. I stället är ytan åt öster mycket större än den i väster. Det är bra eftersom det ger lite mer plats till parkeringen, men är det tillräckligt? Vi ska mäta igen. Vi vill helst inte behöva flytta muren och göra trädgården mer skev i förhållande till huset. Eller så spelar det ingen roll? Muren är så förfallen att vi behöver bygga den igen, i vilket fall.
Vidare till förrådet som ska bli produktionskök. Här upptäckter vi en del problem som inte var synliga när rummet var fullt av saker. Bland annat blir Stuart bekymrad över den blivande takhöjden – kommer den att räcka när golvet är färdiggjutet? Måste vi bila upp hela golvet för att få plats med avloppen? Och hur i hela friden blir vi av med betongklumpen i hörnet? Nu inser vi en möjlig orsak till att golvet ligger så högt i motsvarande del i andra änden av huset: de kanske inte tog bort hon?


Vi öppnar dörren till själva huset och slås av en genomträngande hundlukt. De förra ägarna har verkligen varit tillmötesgående och trevliga, men man kommer inte ifrån att åtta hundar lämnar sina spår, både i huset och i trädgården! När vi varit här tidigare har alla fönster varit öppna och lukten lite mer diskret. Jag gillar hundar och brukar inte tänka så mycket på eventuell lukt, men det är klart, antalet gör också skillnad. Vi läste att när det bor flera hundar på ett ställe kommer de att luktmarkera områden och det är inte alltid det syns. Och de svettas om tassarna så där kommer gissningsvis också en del lukt. (Se mer om hundlukt längre ner.)
På plussidan kändes huset fortfarande fint och rummen verkade lite större än vi kom ihåg. Jag älskar de djupa fönsternischerna och att flera av rummen har fönster i två riktningar. Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och börja renovera! Eller, inte riktigt, först ska experterna in: avloppsfolk och brandtekniker, byggantikvarie och trädfällare, bara för att nämna några.
Men vi är i alla fall på väg!
Vad gör man åt hundlukt?
Hundlukten blev lite bättre efter ett tag – det lär ta ca 2 minuter tills luktsinnet inhiberas – men vi insåg att vi behövde börja med att göra något drastiskt åt lukten, och helst innan vi tar dit våra möbler. Därför bestämde vi oss för att hyra en ozongenerator via Hygglo. Det är en sajt där man kan hyra maskiner av privatpersoner, med relativt hög säkerhet (dvs både uthyrare och lånare identifieras med bankid, man betalar också med bankid och sakerna är försäkrade). Jag kunde hämta den redan nästa dag och åkte ut i solskenet för att sätta igång den i huset. Ozon är giftigt så man kan inte vistas i rummet när den är igång (växter och djur mår inte heller bra). Nu puttrar den på – det ska bli jättespännande att se hur det luktar när jag kommer dit imorgon!
