Det har varit extremt hektiska tider! Det har inte funnits någon tid eller energi för att skriva här. Jag har jobbat 70 procent i biosfärsprojektet och varje helg – och en hel del vardagar – har vi rivit innertak i Hjälmaröd.
Det visade sig att innertaken var välbyggda – och det har känts sorgligt att riva dem. Men det är ett måste för att brandsäkra huset. Vi började i det enda rummet som bara hade ett ursprungligt innertak (från 1892). Stommen bestod av tätt spikade läkt, som var inmurade i bruk både på ovansidan, emellan och under. Under dem satt ett vasslager och på det puts.
Vet inte om det kan ha funnits någon sorts äldre isolering ovanpå, tveksamt, men numera fanns det råttinfesterad glasull under vindsgolvet.
Det första rummet visade sig vara det enklaste! Det långa rummet hade variationer från 50-talet, med masonit under det gamla taket. Värsta var det stora rummet som renoverades senast. Det rummet hade, under det gamla taket, ett omfattande system av brädor, spikade med 12 cm långa spik, och under detta gipsplattor. Det har varit ett drygt jobb med mycket bruk i luften. Vi har konstant haft ont i halsen och rinnande ögon, trots att vi haft mask och skyddsglasögon. Vi borde nog ha haft mer serösa masker.
Vi blev i alla fall klara med rivandet under midsommarhelgen och nu har byggarna satt in ett nytt bjälklag och dubbelt med gips för att brandsäkra. Nu ska vi putsa och börja göra ordning taken under deras semester.
Avloppet har också varit en fråga som följt oss under denna tid. Nya krav har kommit på grund av att vi tänkte använda den gamla infiltrationsanläggningen. Först skulle vi testköra den – vilket gick utan problem – och sedan vill de titta på fördelningsbrunnen. Den visade sig vara svårt att hitta (ligger under mark) och det skulle kosta 5-6 tusen att leta reda på den. Vi försökte påpeka att eftersom vi valt en superdyr miljötrevlig anläggning så är vattnet helt rent när det kommer ut. Det är alltså inte som om vi hade haft en vanlig trekammarbrunn. Så småningom, efter att jag kontaktat chefen, lyckades vi få gehör. Eftersom anläggningen har ett funktionssystem (som varnar om något går fel) så var det okej att använda infiltrationen. Tyvärr tog allt detta många veckor, så avloppet kunde inte komma på plats innan semestern. Å andra sidan har vi insett att chansen att vi blir klara med huset innan jul är minimal, så det gör inte så mycket.
När det gäller trädgården så hade jag inte tänkt plantera förrän till hösten i vilket fall. De senaste tio åren eller så, har det varit torrperioder under den traditionellt bästa planteringssäsongen (våren). Samtidigt är vintrarna mildare, så växter hinner rota sig även om man planterar på hösten. Och i den här trädgården kommer jag att undvika känsliga växter (i alla fall till en början) som fortfarande helst ska planteras på våren. Min design kommer att vara inriktad på växter som klarar sig utan för mycket daltande och som fungerar tillsammans. Som tur är har jag länge varit intresserad av trädgårdar som kräver minimalt med skötsel, även om ingen tror mig när de har tittat på resultatet. Mina tidigare trädgårdar har snarare sett prunkande ut än sparsmakade, vilket många tror innebär mycket jobb. Men om det är tätt mellan växterna och planteringsschemat efterliknar mer naturliga artsammansättningar, så kan man minska tiden det tar att sköta om en rabatt. Jag kommer att berätta mer om detta längre fram.
Nu ska vi ha semester någon vecka, innan vi börjar med uppbyggnaden av de rum som har fått tak. Skönt när det går åt det hållet!